Vi har alla varit med om ägg som vägrat låta sig skalas utan att de går sönder. Det är så klart frustrerande, men det finns knep för att göra hela processen mycket enklare.
Här får du de bästa tipsen för att snabbt och enkelt skala dina kokta ägg.
Det absolut bästa knepet är busenkelt. Lägg ägget mot en hård yta och rulla det samtidigt som du trycker försiktigt på skalet. Medan ägget rullar så bryts skalet sönder och blir mycket enkelt att pela bort efteråt.
Så länge du inte trycker väldigt hårt så riskerar du inte att ägget går sönder. Det hela tar bara några sekunder och du kan enkelt skala massvis med ägg på det här sättet. Smidigt och bra, eller hur?
Ett annat tips som gör det mycket enklare att skala ägg är att lägga dem i isvatten direkt när de kokat färdigt. Det både stoppar kokningsprocessen så att de inte blir överkokta, men gör det också lättare att pela av skalet.
Koka perfekta ägg varje gång – så gör du
När du kokar äggen så kan du lägga lite bakpulver i vattnet. Eftersom bakpulver är ett alkaliskt ämne så höjs pH-värdet i ägget vilket gör dem enklare att skala.
Tänk på att vänta med att skala äggen tills de är helt kalla. Om de är för varma så fäster skalet mot ägget vilket gör det svårt att skala.
Det absolut bästa sättet att skala ägg på är att rulla dem mot en hård yta, exempelvis bordet.
Med rätt tryck från handen mot skalet och den hårda ytan så fullkomligt ramlar skalet av. Igen, tänk på att det fungerar bäst med helt kalla ägg.
Koka ägget tills det är hårdkokt. Lägg det i ett glas med kallt vatten och täck med handen, sen skakar du hårt. Det räcker med några sekunder.
Du behöver inte mycket vatten, det ska bara täcka själva ägget. Mer än så behövs inte. Tänk på att det här alternativet riskerar att skada ägget, så gör det inte om ett visuellt perfekt ägg är ett måste.
Har du många ägg som måste skalas? Låt dem vara kvar i kastrullen som du kokade dem i och se till att det finns vatten så att det täcker dem helt.
Håll allt under rinnande vatten och skaka dem tills du ser att skalet faller av. Svårare än så är det inte. Tänk bara på att lätt blir blött överallt, så håll dig vid vasken.
Helt färska ägg är svårare att skala än ägg som du haft i kylskåpet ett tag. Anledningen är att pH-värdet är lägre vilket gör att hinnorna på insidan av skalet får det att klistra fast.
När det har gått några dagar så har luft trängt in i ägget. Det får hinnorna att separera och skalet klistrar inte fast lika hårt. Ett tips är att låta äggen ligga åtminstone en vecka i kylen om de är hel färska.
När ägg kokas bildas det en liten luftficka mellan det inre av ägget och äggskalens yttersida. När man sedan kyler ner äggen i kallt vatten efter kokning minskar trycket inuti ägget och den lilla luftfickan expanderar. Detta gör det lättare att skala ägget eftersom skalet lossnar från äggets yta på grund av tryckskillnaden mellan det inre av ägget och det yttre skalet.
När man skalar ett ägg som fortfarande är varmt, finns det en större risk att äggvitan är klibbig och att skalet inte lossnar lätt från äggets yta. Därför är det vanligtvis lättare att skala ägg när de har varit i kallt vatten efter kokning, eftersom detta gör att äggvitan stelnar och att skalet lossnar lättare.
Två gånger har vi nämnt pH-värdet på den här sidan, men vad är det egentligen och hur viktigt är det att förstå vad "pH" är?
pH-värde är en mått på surhet eller alkalinitet i en lösning. Det mäts på en skala från 0 till 14 där pH 7 är neutralt. pH-värdet för en lösning beror på koncentrationen av vätejoner (H+) i lösningen.
En lösning med lågt pH-värde (under 7) är sur, vilket betyder att den innehåller en hög koncentration av vätejoner. En lösning med högt pH-värde (över 7) är alkalisk (basisk), vilket betyder att den innehåller en låg koncentration av vätejoner. Ju mer extremt pH-värdet är, desto starkare är surheten eller alkaliniteten i lösningen.
pH-värdet är en viktig parameter inom kemi, biologi och medicin eftersom det kan påverka egenskaperna hos en lösning och dess förmåga att interagera med andra ämnen. pH-värdet kan påverkas av olika faktorer, såsom koncentrationen av syror eller baser i lösningen, temperatur, lösningsmedel och närvaron av andra kemiska föreningar.